en region i Koloniträdgårdsförbundet

FSSKs organisation

På den här sidan hittar du:

FSSKs stadgar
Förtroendevalda
Årsmöten
Verksamhetsberättelser
Skansens koloniförening
Kolonirörelsen som samhällsintresse
FSSKs ursprung
Historien om Kolonisternas Hus

FSSKs stadgar

enligt årsmötesbeslut 2010.  Hämta dem här som PDF-fil.
Normalstadgar för föreningar, blanketter m m finns under ”Föreningsinloggning”. Glömt lösenordet? Mejla till info@fssk.se så sänds detta till föreningens postmottagare.

Förtroendevalda

FSSKs styrelse och övriga förtroendevalda väljs av årsmötet, där våra medlemsföreningar representeras av ombud i enlighet med stadgarna. Styrelsen består av 7 ordinarie ledamöter och 3 ersättare. Årsmötet väljer också 2 revisorer och 2 revisorsersättare samt valberedning inför nästa årsmöte. Även kommittéledamöterna väljs av årsmötet.

Styrelsen har 10 ordinarie sammanträden per år. Det praktiska arbetet utförs i arbetsutskott och kommittéer. Ersättarna deltar både i styrelsemötena och i arbetsgrupper. Styrelsens ordförande representerar FSSK i Förbundsrådet, det högsta beslutande organet i Koloniträdgårdsförbundet.

STYRELSE

Ordinarie:
Örjan Sjödin, ordförande
070-605 19 20
ordförande@fssk.se 
sammankallande i Kommittén för miljö och studier
Hemförening Skarpnäck

Annelie Månsson, vice ordförande
070-775 36 68
annelie@fssk.se
Hemförening Listudden

Anne-Marie Frid, kassör
070-571 79 55
kassor@fssk.se
Hemförening Skarpnäck

Conny Mörke, sekreterare
072-052 45 06
conny@fssk.se
sammankallande i Kommittén för framtidsfrågor
och i Kommittén för fritidsträdgådar
Hemförening Snösätra Norra

Mikael Ljung
073-719 33 60
mikael@fssk.se
Hemförening Riksby

Suke Luwavu
070-728 55 97
suke@fssk.se
Hemförening Husby Gård

Stig Olsson
070-654 73 91
stig@fssk.se
sammankallande i Kommittén för information
Hemförening Sundby

Ersättare:
Lennart Arkelid
076-858 82 83
lennart.a@fssk.se
Hemförening Skarpnäck

Lasse Andersson, adjungerad
lasse@fssk.se
Hemförening Skarpnäck

Ingvar Högström, adjungerad
ingvar@fssk.se
Hemförening Skarpnäck

KOMMITTÉER

Läs om kommittéernas verksamhet under ”Detta gör FSSK”.

Kommittén för framtidsfrågor:
Conny Mörke, sammankallande
Hemförening Snösätra Norra

Lena Berg
Hemförening Skarpnäck

Christian Björk
Hemförening Dianelund

Lennart Pöppel
Hemförening Odlaren

Urban Ryadal
Hemförening: Tanto Södra

Kommittén för fritidsträdgårdar:
Conny Mörke, sammankallande
Hemförening Snösätra Norra

Lisa Adelskiöld
Hemförening Skarpnäcks FT

Maria Andersson
Hemförening Vinterviken

Lena Israelsson
Hemförening Tanto Norra

Maj-Len Komi
Hemförening Råcksta

Suke Luwavu, adjungerad
Hemförening Husby Gård

Kommittén för information:
Stig Olsson, sammankallande
Hemförening Sundby

Inger Adolfsson
Hemförening Igelbäcken

Marita Anundi Magnusson
Hemförening Orhem Trekanten

Lennart Engstrand, IT-ansvarig
Hemförening Skarpnäck

AnneKristin Johansson
Hemförening Odlaren

Anna Greta Stenung
Hemförening Tanto Mindre

Kommittén för miljö och studier:
Örjan Sjödin, sammankallande
Hemförening Skarpnäck

Christina Björklund
Hemförening Orhem Trekanten

Estelle Conraux
Hemförening: Södra Årstalunden

Elisabeth Nyléus
Hemförening: Långholmen

Sinikka Suutari
Hemförening: Hässelby Slott

Elisabeth Wahl
Hemförening: Drevviken

Gunilla Göran
Hemförening Skrubba, adjungerad

I kommittéarbetet deltar också
Helene Ermerud, Studiefrämjandet
helene.ermerud@studieframjandet.se

Kommittén för värderingsfrågor:
Lennart Arkelid, sammankallande
Hemförening Skarpnäck

Lisa Fagerlind
Hemförening Sundby

Mattias Ljuggren
Hemförening Skarpnäck

Torbjörn Röjder
Hemförening Södra Årstalunden

Göran Ståhl
Hemförening Skrubba

REVISORER

Ordinarie:
Erica Bäckström
Hemförening Nibbla

Björn Runemar
Hemförening Skarpnäck

Revisorersättare:
Kerstin Keller
Hemförening Linnea Kortenslund

Per Lindberg
Hemförening Hammarbyhöjden

VALBEREDNING

Lennart Pöppel, sammankallande
Hemförening Odlaren

Monica Breidensjö
Hemförening Tanto Mindre

Britta Gussander
Hemförening Gubbängen

Årsmöten

Protokoll från årsmötet                           Hämta protokoll
den 22 maj 2018  kl 19.00
hos Koloniträdgårdsföreningen Listudden

Protokoll från årsmötet                            Hämta protokoll
den 16 maj 2017  kl 19.00
hos Koloniträdgårdsföreningen Linnea

Protokoll från årsmötet                           Hämta protokoll
den 24 maj 2016,  kl 19.00
hos Koloniträdgårdsföreningen Odlaren

Protokoll från årsmötet                           Hämta protokoll
den 21 maj 2015,  kl 19.00
hos Koloniträdgårdsföreningen Skarpnäck

Protokoll från årsmötet                            Hämta protokoll
den 21 maj 2014,  kl 19.00
hos Koloniträdgårdsföreningen Linnea

Protokoll från årsmötet                             Hämta protokoll
den 22 maj 2013, kl 19.00
hos Koloniträdgårdsföreningen Eken

Protokoll från årsmötet                             Hämta protokoll
den 23 maj 2012, kl 19.00
hos Koloniträdgårdsföreningen Linnea

Verksamhetsberättelser

för 2017    Hämta verksamhetsberättelsen
för 2016    Hämta verksamhetsberättelsen
för 2015    Hämta verksamhetsberättelsen
för 2014    Hämta verksamhetsberättelsen

Skansens koloniförening

På Skansen finns två kolonistugor som representerar 1920-tal (den röda) och 1940-tal (den gula). De flyttades till dit från Tanto Södras koloniträdgårdsförening och området invigdes den 10 augusti 1997. FSSK är medlem i föreningen.

Stugvärdar i tidsenlig klädsel informerar om koloniverksamheten varje helg under maj och varje dag mellan 1 juni och 1 september. Ett 30-tal kolonister sköter värdskapet i 7-dagarspass. De får 2 bullar per dag från Skansens bageri och fritt inträde till Skansen under hela året som tack för sitt ideella arbete.

Är du kolonist och vill hjälpa till som stugvärd? Anmäl dig då till FSSK via info@fssk.se så blir du kontaktad och får en introduktion i verksamheten.

Stödföreningen för Skansens Kolonistugor

Både föreningar och enskilda personer kan stödja verksamheten och den kulturskatt Skansens koloniträdgårdsområde utgör genom medlemskap i stödföreningen. För föreningar med upp till 100 medlemmar är årsavgiften 500 kr, och för föreningar med flera medlemmar är den 800 kr. Enskilda medlemmar betalar 200 kr per år. Som tack för stödet får föreningar 10 fribiljetter till Skansen. Enskilda medlemmar får 3 fribiljetter, och medlemskap är därmed en uppskattad present!

Kontakta Monica Karlsson (sekreterare) monica.karlssonkoloni@gmail.com eller May Näslund (kassör may.naslund@hotmail.se för mer information.

Kolonirörelsen som samhällsintresse

I mer än hundra år har denna folkrörelse formats av idéer om folkhälsa, sundhet, gemenskap, rekreation, livsmedelsförsörjning och civil beredskap. Även idag visar vår verksamhet hur lokala krafter kan ha en mycket positiv inverkan på väsentliga samhällsintressen.

Att ha en odlingslott, koloniträdgård eller stuga i en fritidsby är naturligtvis en stor tillgång för tätortsbor, och statsmakterna har upprepade gånger slagit fast att kolonisterna bedriver en samhällsnyttig verksamhet. Översiktsplaneringar bör därför även beakta behovet av koloniträdgårdar, som därmed bidrar med dessa komponenter:

Trivselvärden i stadsbygden.  Promenadvägarna genom koloniträdgårdsområdena är öppna för alla och utgör ett inslag i kommunens grönstruktur. Vetenskapliga forskningsrapporter ger belägg för att trädgårdsodling och vistelse i naturmiljöer påtagligt förbättrar folkhälsan. Närhet till grönområden anges dessutom som extra plus i beskrivningar av boendemiljöer i storstadsområdena.

Trädgårdsodling främjar en ekologisk livsstil.  Att odla köksväxter, frukt och bär och kompostera avfallet är att i sin egen livsföring tillämpa miljömedvetenhet. Skolträdgårdar är inte bara en brygga till kunskaper i biologi och ekologi, utan gör även kretsloppstänkandet begripligt och blir en introduktion till en ekologiskt rimligare livsstil.

På senare år har samhället uppmärksammat pollineringens betydelse för vår överlevnad, och det är med tillfredsställelse vi kan konstatera att bikupor blir allt vanligare i koloniträdgårdsområdena.

Biologisk mångfald i staden.  Koloniträdgårdar är biotoper med en artrikedom som är unik i en stadsbygd. Många är levande genbanker med kulturväxter som odlas från generation till generation – en biologisk mångfald som staden annars inte kan åstadkomma utan omfattande ekonomiska och personella resurser. I ett medvetet planeringsarbete kan koloniträdgårdsområden, villaträdgårdar, parker och naturområden formas till en sammanhängande grön struktur i staden. Detta skulle öka beredskapen för negativa klimatförändringar.

Friskvård och äldreomsorg.  Trädgårdsodling ger utomhusvistelse, lagom motion, trivsel och bidrag till en näringsriktig kost. Odlandet ger också möjligheter till social samvaro över generationsgränserna, något som eftersträvas i friskvård, rehabilitering och äldreomsorg.

Bidrag till livsmedelsförsörjningen. Faktum är att fritidsodlingen står för en stor del av de köksväxter, frukter och bär som konsumeras – i dagens koloniträdgårdar lika väl som i medeltidens kålgårdar på Stockholms malmar – och ur beredskapssynpunkt är det mycket viktig att elementära kunskaper om odling kan upprätthållas.

Kulturell identitet och integration. Koloniträdgårdsområden får ofta en lokalt präglad trädgårdskultur genom grannarnas utbyte av växtmaterial och erfarenheter. Gemensamt odlarintresse integrerar både invandrare och deras medförda växter i vår trädgårdskultur, och för många invandrare är koloniträdgårdsföreningen den första kontakten med svensk föreningstradition.

FSSKs historia

FSSKs ursprung

I början av 1900-talet kom kolonirörelsen till Stockholm. Förgrundsgestalter var de socialt engagerade medelklasskvinnorna Anna Lindhagen och Anna Åbergsson. 1906 bildade de Föreningen koloniträdgårdar i Stockholm och sju år senare hade föreningen 17 medlemmar – inte kolonister, utan människor som med frivilligt arbete och penninggåvor stödde kolonirörelsen.

1915 tillkom Stockholms Trädgårdskolonistförbund och 1918 Odlingssällskapet i Stockholm med omnejd. Samma år bytte Trädgårdskolonistförbundet namn till Stockholms Koloniträdgårdsförbund och tidskriften Koloniträdgården kom ut med sitt första nummer.

1919 förvaltade Föreningen koloniträdgårdar i Stockholm 16 områden med 2.039 koloniträdgårdar, och två år senare tog Stockholms stad över ansvaret för koloniträdgårdarna. Föreningen lades då ner och Stockholms koloniträdgårdsförbund tog initiativet  till Sveriges koloniträdgårdsförbund –  i dag heter det Koloniträdgårdsförbundet.

1924 bröt sig stockholmskolonisterna ur det landsomfattande förbundet och bildade Koloniträdgårdsförbundets Stockholmskrets, som så småningom blev Föreningen Stor-Stockholms Koloniträdgårdar, FSSK och i dag är Koloniträdgårdsförbundets största region.

Historien om Kolonisternas Hus

Vid Karlbergskanalen ligger Lilla Hornsberg, en vaktstuga som på 1760-talet skiljdes av från egendomen Hornsberg på nordvästra Kungsholmen för att i stället bli sjökrogen Fördärvet, besjungen av Bellman. På 1950-talet restaurerades Lilla Hornsberg och blev Författarnas Hus, som sedan 1990 hyrs av De litterära sällskapens samarbetsnämnd och numera kallas Författargården.

I mitten av 1800-talet hade Lilla Hornsberg fått en grannstuga, som 1855 ägdes den av fältväbeln P A Nyholm. 1859 lämnade han in ritningen till en ombyggnad av huset, som därmed fick det utseende det har idag. Det ombyggda huset såldes till stenhuggaren Anders Andersson och den 9 november 1860 flyttade han in tillsammans med sin hustru Johanna Ulrika, sonen Hendrik Wilhelm och dottern Alicia Wilhelmina.

Gångbron över kanalen var då en enkel träkonstruktion som inte kunde inte öppnas. Karlbergskanalen var ännu inte muddrad, men båttrafiken mellan Mälaren och Karlbergs sjö var ändå livlig. 1864 byggdes en svängbro mellan Anderssons hus och Lilla Hornsberg (då ölkafé). och Anders Andersson blev brovakt. När han inte långt därefter dog fick änkan Johanna Ulrika överta sysslan och till sin hjälp hade hon en systerson, Bro-Kalle kallad. 1908 muddrades äntligen kanalen och då byggdes bron om. Anderssons son Hendrik Wilhelm hade nu gift sig med Anna Karlsson, och tillsammans tog de över brovaktarsysslan. Inkomsten var skral och huset stort, så 1926 satte Anna in en annons under ”Att hyra”. Den besvarades av Axel Dahlberg och hans nyblivna hustru Elsa som hyrde den ena lägenheten på bottenvåningen på 3 rum och kök, och av J Carlsson som hyrde den andra lägenheten som var på 1 rum och kök. Brovaktarparet bodde på övre våningen i 3 rum och kök och inbyggd veranda.

Anna Andersson dog 1940, 86 år gammal, och mågen David Andersson flyttade in i hennes lägenhet för att fortsätta brovaktarsysslan. David ville dock ha både rinnande vatten och avlopp, och 1945 lät han göra en besiktning av huset. Den visade att sanering var av nöden, men Annas dödsbodelägare tyckte inte att det var deras angelägenhet och sålde huset till Stockholms stad 1946. I bouppteckningen efter Anna togs fastigheten upp som ”Åbyggnad å ofri grund, 1/3 av kvarteret Mälaren 8 – Kr 1.633:–”.

Bron över Karlbergskanalen flyttades 1956 till västra sidan av Lilla Hornsberg och breddades då från 8 m till det dubbla. Ingen brovaktare behövdes längre. 1977 hade Axel och Elsa Dahlberg, nu 79 och 73 år gamla, flyttat upp till övervåningen och bottenvåningen stod tom.

1983 ansökte Stockholms Fastighetskontor om att få ändra Brovaktarstugan interiört för att anpassa den till föreningsliv. Att de tre små, omoderna lägenheterna skulle göras om medförde protester från flera håll. Stadsmuseet motsatte sig t ex att en vägg skulle rivas ”med hänsyn till en eventuellt äldre stomme och med hänsyn till 1860-talets planlösning”. När väggen ändå revs visade det sig att just den inte hört till den ursprungliga husstommen, men planlösningen påverkades förstås. Fastighetskontorets önskan att få riva det gamla uthuset för att bygga ett nytt föranledde däremot inga protester.

Runt Lilla Hornsberg fanns i början på 1900-talet även koloniområdena Iris, Majblomma och Slånbacken som försvann när Stadshagen byggdes ut. Kvar vid Karlbergskanalen finns Karlbergs-Bros 19 stugor. Under 2017 utökades de med några moderna typstugor, som tagits fram i samarbete med KTH på en f d parkeringsplats.

Hyreskontraktet mellan Stockholms stad och FSSK tecknades 1983 och Brovaktarstugan blev därmed Kolonisternas Hus. 1993 erbjöds FSSK att köpa huset, och det ägs nu alltså av Föreningen Storstockholms Koloniträdgårdar. Det står på ofri grund, men arrendeavtalet löper på 60 år och följs automatiskt av 40-åriga förlängningar. Enligt Stadsmuseet har huset stort kulturhistoriskt värde och vi ska vara rädda om det, vara stolta över det och använda det.

 

Sök
Arkiv