en region av Koloniträdgårdsförbundet

FSSKs Argumentsamling

FSSKs Argumentsamling mars 2016

Vi företräder kolonisterna och ett samhällsintresse

Föreningen Storstockholms Koloniträdgårdar, FSSK är organiserade företrädare för de många trädgårdsintresserade hushållen i Stockholm. FSSK är också en paraplyorganisation för regionens samlade koloniträdgårdsrörelse. Som miljöorganisation har vi intresse av att kommunal stadsplanering och olika översiktsplaner blir till verkningsfulla instrument för att förbättra miljöförhållandena i kommunen.

Koloniträdgårdsrörelsen är en mer än hundraårig folkrörelse och en allmännyttig ideell organisation med sociala ambitioner som främsta drivkraft. Vår verksamhet formas av idéer om folkhälsa, sundhet, gemenskap, rekreation, livsmedelsförsörjning och civil beredskap. Vi vill således att våra synpunkter även ska uppfattas som ett inlägg i diskussionen om hur lokala krafter kan bidra till väsentliga samhällsintressen.

Att ha tillgång till en odlingslott, koloniträdgård eller stuga i en fritidsby är naturligtvis en stor tillgång för de tätortsbor som så önskar. Men det har också upprepade gånger slagits fast av statsmakterna att det är en samhällsnyttig verksamhet som kolonisterna bedriver.

Koloniträdgårdar och odlingslotter – verktyg för att uppnå viktiga samhällsmål

Koloniverksamhetens samhällsnytta har bl a följande komponenter, som enligt vår mening bör vara vägledande när behovet av koloniområden i översiktsplaneringen avvägs mot andra intressen i markanvändningen.

* Trivselvärden i stadsbygden.
Vi förordar att koloniområdena i kommunerna är öppna för allmän­heten och att de därmed utgör ett inslag i kommunens grönstruktur. De blir då till uppskattade promenadområden för många som bor i kommunen förutom att de utgör ett rekreationsom­råde för kolonisterna. Koloniträdgårdar och odlingslotter är värdefulla komplement till bo­stadsmiljöerna främst i flerfamiljshusområdena. Koloniträdgårdarna måste beskrivas som viktiga verksamheter att värna och utveckla i en hållbar storstad.

* Främjar ekologisk livsstil. Att själv odla köksväxter, frukt och bär och kompostera avfallet är att i sin egen livsföring kunna tillämpa en ökad medvetenhet i miljöfrågor. Trädgården kan också användas av barnomsorg och skola som en brygga till kunskap i biologi och ekologi. Den kan bli en länk mellan landsbygdens odlingslandskap och livet i tätorten och göra krets­loppstänkandet begripligt. Trädgårdsodlingen är därför en inkörsport till en ekologiskt rimli­gare livsstil. Många vetenskapliga forskningsrapporter ger belägg för att trädgårdsodling och vistelse i naturmiljöer väsentligt förbättrar folkhälsan. Tillgång till trädgårdar och närhet till grönområden anges dessutom alltid som positiva inslag i beskrivningar av boendemiljöer i storstadsområdena. Av olika skäl har trädgårdsnäringen under senare tid fått det allt svårare med pollineringen av växter och fruktträd. Därför ser koloniodlarna mycket positivt på en ökad biskötsel och bin och bikupor har också blivit mer vanliga i våra koloniområden.

* Främjar biologisk mångfald i staden. Intensivt odlade trädgårdar är biotoper med en mång­fald och artrikedom som är unik i en stadsbygd. Koloniområden, hemträdgårdar, parker och naturområden kan i ett medvetet planeringsarbete formas till en sammanhängande grönstruk­tur i staden. Kvaliteter som förbättrar stadens miljö och ökar dess beredskap mot klimatförändringar framhålls allt mer. Det finns även anledning poängtera koloniträdgårdsområdenas särart som ypperliga bevarandemiljöer för en biologisk mångfald som staden inte skulle kunna åstadkomma annat än med omfattande ekonomiska och personella resurser.

* Ett instrument i friskvård och äldreomsorg. Trädgårdsodling i liten skala betyder frisk luft, lagom motion, ett levande intresse att dela med likasinnade i sin omgivning, bidrag till en näringsriktig kost, trivsel och skönhet i närmiljön. Koloniträdgårdarna ger förutsättningar för en social samvaro över generationsgränser. Mycket av det som man på olika sätt försöker åstadkomma i friskvård, rehabilitering och äldreomsorg finns inbyggt i koloniträdgårdsverk­samheten.

* Bidrar till livsmedelsförsörjningen. Det kan idag kännas främmande att tänka på trädgår­darna som en resurs i folkhushållet. Faktum är ändå att fritidsodlingen står för en icke obetydlig del av de köksväxter, frukter och bär som konsumeras. Vi vet också vilken bety­delse koloniträdgårdsodlingen haft i Sverige under krigsåren liksom deras betydelse för livs­medelsförsörjningen i Östeuropa ända fram till våra dagar. Faktum är att svenska koloniträd­gårdar i internationella sammanhang framhålls som exempel på hur en stadsnära odling kan förbättra villkoren för befolkningen i stora tätortsområden. Ur beredskapssynpunkt kan det vidare vara viktigt att det inte bara finns odlingsmark tillgänglig, utan att det också finns ele­mentära kunskaper om odling liksom en levande fritidsodling.

* Stärker kulturell identitet och bidrar till integration.
Många trädgårdar är levande genban­ker med ett otal kulturväxter som odlas vidare i generationer. Koloniträdgårdsområden får ofta en lokalt präglad trädgårdskultur genom det utbyte av växtmaterial och erfarenheter som sker där. Många invandrare har fört in nya element i vår trädgårdskultur och ges en bättre möjlighet till integration genom arbetet kring det gemensamma trädgårdsintresset i koloni­trädgårdarna. För många är koloniföreningen den första kontakten med svensk föreningstradition.

* En skola i närdemokrati.
Koloniområdena förvaltas normalt av en förening bildad av alla områdets kolonister. Föreningen är den självklara basen för studier, fester och andra arrange­mang. I verksamheten får medlemmarna praktisk erfarenhet av att på demokratisk väg lösa konflikter och ta gemensamt ansvar.

 

Sök
Arkiv